Ska köpa nya skor. Den gamla sanningen är att bra löparskor dämpar stöten och tål ungefär 1000 kilometer. Sedan ska de bytas ut.
Men efter att ha läst boken Born to run av C. McDougall har den sanningen lite luckrats upp. Han hävdar tvärtom att mindre dämpning och mindre pronationsstöd ger färre skador. Han har en rätt så bra point också – moderna löparskor har funnits i bara trettio år och har trots att de hävdar det motsatta inte minskat på knäskador.
Allra bäst vore enligt honom att springa barfota, vilket många också gör. Bra är också att springa med billiga skor utan dämpning. Tanken är att dämpade skor inte minskar på stöten, den minskar bara på smärtan som stöten ger upphov till. Därför springer man också fel eftersom kroppen inte signalerar att man slår hälen. Med enklare skor märker man fort att löpsteget inte är det rätta.
Så nu står jag inför valet. Ska jag gå efter den gamla sanningen att söka mera dämpning, eller försöka mig på nyare tankegångar.
Vete fan.
Skriven av: Max Nyberg | 08.12.2011 13:21:56
Efter att ha läst boken och granskat i saken närmare tror jag allt mer på att skadminskningen och lyckad löpning ligger mest i HUR man springer, inte VAD man springer med.
Jag tror det ligger sanning i att man springer mera rätt barfota, märkte det i somras själv. Man använder mer av den inbyggda dämpningen, då man landar med tånarna istället för hälen.
Jag har haft NOLL problem med fötterna med mina Sauconyn som jag skaffade ett halvår innan vår marathon 2008. De har säkert sett en hel del mera än 1000km och saknar den dämpningsförmåga de kom med. Men bra fungerar de (förutom att tånarna rymmer ut ur hålen vid sidorna).
Funderat länge på att skaffa Vibram FiveFingers men tiden man kan använda dem e rätt så kort. Skaffa istället Adidas Supernova Glide o ett annat par med GoreTex skydd för sådant väder som det är ute nu.
Jag spanade in ett par reebok zigtech. Tänlte försöka iaf. Five fingers vågar jag inte testa riktigt ännu om man sedan får knäproblem. Visst är det dom där som bara är en strumpa med tår?