Jo, visst. Det gör ont, nästan alltid, någonstans på kroppen. Så fort man börjar springa sträckor över 10 kilometer regelbundet börjar kroppen ta stryk. Om man inte har bra löpsteg alltså, och om man har en kropp gjord för att jogga längre sträckor.
Själv väger jag strax under 100 kilo, är nästan 1,90 lång. Det gör ingen bra maratonjoggare.
Förra gången jag tränade för maraton hade jag ofta problem i höger knä. Det har jag inte längre.
Nu har jag i stället i vänster häl. Inte olidligt, men det påminner mig om att det inte är helt riskfritt att springa längre sträckor.
Jag använder ordet joggare medvetet. Det handlar om skillnaden mellan att löpa och att jogga. Jag anser att en löpare springer fort, en joggare är lite latare.
Så om jag använder ordet löpning nångång i framtiden så syftar jag på att jogga. 5.30 min /km till 6.00 min /km (6 minuter per kilometer är samma sak som 10 km/h) är definitivt att jogga. Snabbare än 5.30 är löpning. Så det så.
Skriven av: Max Nyberg | 10.11.2011 07:07:01
Hej du,
har du läst böcker om springformen? Om inte, så kan det löna sig. Inte bara för att kunna evaluera sin egen form, och kanske förbättra den, men också för att lära sig vilka saker som påverkar den och hur man kan motverka t.ex. knä- eller ryggskador.
Chi running är en bok som jag kan rekommendera. Den är skriven i romantiserad amerikansk anda, men där finns en hel del bra poäng också. Speciellt riktad till långdistanslöpare som vill kunna springa mycket och långt, utan att skada sig. Den är skriven av en ultramaratonlöpare, så han har åtminstone en del egen erfarenhet när det gäller ämnet i fråga.
I nötskal så kombinerar den lärdomar och tankesätt från Tai-Chi till löpning. Samtidigt finns där en stark fysiologisk och vetenskaplig sida, som också beskriver löpning som ett biomekaniskt fenomen. I boken koncentrerar man sig mycket på hur man kan optimera sin löpform att förbruka så lite energi som möjligt. Dessutom framkommer många tips om hur man skall göra för att mentalt klara av de längre sträckorna, dvs. maraton och längre.
Lycka till med tränandet, har inte läst din blogg desto mera, men sätt inte målet för lågt! Fyra timmar torde du nog klara galant även på första försöket, om du bara tränar tillräckligt mycket och lyssnar på din kropp.
Hälsningar,
”Gusi”.
Tjenare,
Jo jag har läst en del böcker om löpning men inte den där. Vad jag pratar om när jag pratar om löpning av Haruki Murakami är bra. Born to run av Mcdougall var riktigt bra också, och fick mig att tänka på kroppshållning och sådant. Det är rätt så svårt att ”se” hur man löper ändå.
Jag ska absolut söka upp Chi running.
Jag har kutat två maraton tidigare, och på första gången kom jag i mål på 5.45. Det var i Stockholm och termometern visade på 32 grader. Det var det värsta jag varit med om. Några år senare sprang jag Helsingfors, och tog 45 minuter bort från tiden, och det gick riktigt bra.